Menu
Categories
 
Kvicksilver (Hg)

Historik

I ca 4000 år har Kina, Tibet och Indien använt kvicksilver inom medicinen. Under romartiden använde man kvicksilver i bl.a. kosmetika. Under medeltiden använde man kvicksilver mot  syfilis.1750-1850 använde man kvicksilver flitigt inom hattindustrin. 1843 kom förbud för tandläkare att använda kvicksilver i amalgamfyllningar. 1859 Amerikanska tandläkarförbundet rekommenderar användning av amalgam och anser det vara ett säkert material. 1900-talet används kvicksilver flitigt i vaccinationer, amalgamfyllningar och batterier. Från 1970-talet till nutid har det förekommit livliga diskussioner kring användandet av amalgam i vaccinationer och amalgam. Under 1990- och 2000-talet har intressegrupper, medier, myndigheter och beslutsfattare sett till att användning av kvicksilver successivt minskat.

Kemi
Organiskt och oorganiskt kvicksilver kan uppträda som salter. Både oorganiska och organiska kvicksilverföreningar är cytotoxiska i väldigt små koncentrationer. Organiska former består av:
metyl-, etyl-, alkyl- och fenylkvicksilver. Av de organiska föreningarna är metylkvicksilver och etylkvicksilver giftigare än fenylkvicksilver. Dessa alkylformer kan orsaka permanenta organiska skador i hjärnan.

Metabolism
När kvicksilver binder sig till cellmembranen ökar kaliumpermeabiliteten och glukostransporten förhindras. Ett antal njurvävnadsenzymer hindras av oorganiskt kvicksilver. Kvicksilver binder sig till fritt cystein och tiolgrupper av serum- och vävnadsproteiner samt alla enzymer med svavelbärande aminosyror och interagerar med GABA-receptorer, vilket förklarar kvicksilvrets starka neurotoxicitet.

Toxiska symtom
Reaktioner vid akutförgiftning: törst, magsmärtor, kräkning, metallsmak i munnen, diarré, ökad salivutsöndring, feber, hosta, illamående.

Mindre allvarliga symtom på kvicksilverförgiftning: sömnlöshet, yrsel, onormal trötthet, allmän svaghet, depression, skakningar, aptitlöshet, minnesluckor, nervositet, skygghet, huvudvärk, koordinationssvårigheter, dermatit (hudinflammation), erethism (pink disease), känslolöshet, domningar och förlamningskänslor, stickningar eller krypningar i läppar och fötter, förlust av syn och hörsel (tillfällig) samt känslomässig instabilitet.

Neurologiska skador
Oxidativa skador i amygdala, hippokampus och hjärnstammen. Störd serotoninfrisättning och transport, störd dopaminmetabolism samt förhöjt adrenalin/noradrenalin, störd kalciumhomeostas p.g.a. skador på mitokondrier.

Immunologiska skador
Inducerar autoimmuna antikroppar, hämmar T-, B- och NK-celler, ökar risk för virusinfektion, interfererar med cytokiner, metylkvicksilver, hämmar makrofager. Det ökar deposition av immunkomplex i njurarna, kan vara en av orsakerna till exempelvis SLE och andra reumatoida och autoimmuna sjukdomar.

Gastrointestinala
Skadar endotelceller och mikrovilli, gynnar dysbios, bl.a. tillväxt av Helicobakter pylori och candida. Överskott av candidasvamp kan bidra till metylering av kvicksilver och avsevärt öka skadan av kvicksilver i kroppen.

Lever
Försämrar avgiftningen, nedsätter reglering av cystein, skapar svaveloxidation och minskar glutationvärden.

Annan negativ påverkan
Bidrar eller orsakar kardiovaskulära sjukdomar, miljösjukdomar, autism, Alzheimers, demens, endokrin dysfunktion, njurskador, sköldkörtelstörningar, kronisk trötthet, fibromyalgi, autoimmuna sjukdomar som SLE.

Toxicitetskällor
Skaldjur (hummer, krabba, musslor, ostron), förorenad fisk (haj, svärdfisk, hälleflundra, tonfisk), plast, salvor, trycksvärta, vissa vattenbaserade färger, bekämpningsmedel som innehåller kvicksilver och svampdödande medel, säd som behandlats med metylkvicksilver, ämnen från klor-alkaliindustrin (produktion av klor och lut), amalgam, ayurvediska kostillskott och örtmediciner. Arbetsplatser där man kalibrerar glasvaror, testar elektrisk utrustning, framställer organiska och oorganiska kvicksilverföreningar, artificiella juveler och lysrör. Pacemaker och hörapparater. Timerosal (kvicksilver) finns fortfarande i vacciner, ögon-, öron- och näsdroppar. Det kan även förekomma i salvor.

Luften innehåller en hel del kvicksilver p.g.a. bl.a. kvicksilverutsläpp från krematorier och koleldning från stålindustrin. Kvicksilver tillförs och ackumuleras i marken genom nederbörd. Vid sur markmiljö och vid markförstörande skogsbruk kan stora mängder kvicksilver frigöras och lakas ur till närbelägna sjöar, där det metyleras av mikroorganismer och sedan ackumuleras genom näringskedjan i fisk.

Metylkvicksilver: fisk och skaldjur.

Etylkvicksilver: timerosal, kontaktlinsvätska, tårvätskeersättning och vaccinationer.

Alkylkvicksilver: bekämpningsmedel.

Fenylkvicksilver: rostskyddsfärg, latexfärg.

Elemental metalliskt kvicksilver Hg0: amalgamfyllningar, gamla termometrar och barometrar, antika speglar, knappcellsbatterier, antiseptisk substans i läkemedel. Oorganiskt kvicksilver Hg1+, Hg2+: Dove tvål, Ajax skurpulver, kaustiksoda, hårfärgningsmedel m.fl.

Absorption och utsöndring
Graden av absorption och utsöndring av kvicksilver påverkas märkbart av den kemiska formen av ämnet. Metylkvicksilver absorberas lätt och ca 90 procent lagras för att sedan utsöndras långsamt. Oorganiskt kvicksilver absorberas bara till 50 procent och utsöndras snabbare. Kvicksilverångor absorberas med lätthet i lungorna och ca 80 procent av det lagras. Kvicksilverförgiftning kan ske genom inandning av kvicksilverånga, absorberad kvicksilverånga, absorberat kvicksilver från tandamalgam eller upptagning via huden från kosmetika samt bekämpningsmedel. Väldigt lite är känt om utsöndringsmekanismen av kvicksilver hos människor.

Elementärt kvicksilver tas upp lättare och passerar med lätthet genom blod-hjärnbarriären och över placenta till fostret. Kvicksilver i jonform tas inte lika lätt upp av systemet som organiskt kvicksilver vilket nästan tas upp fullständigt i matsmältningskanalen och har stark affinitet till hjärnvävnad (metyl-Hg). Organiskt kvicksilver har varit orsak till epidemisk mental retardation hos barn som föds av starkt kvicksilverförgiftade kvinnor, t.ex. vid utsläppet i Minamatabukten i Japan.

Angreppsorgan
Centrala nervsystemet, lever och njurar.

Antagonister
Fe, S, Se, Zn, C-vitamin, liponsyra, B-vitaminkomplex, E-vitamin.

Kelering/avgiftning
DMPS, DMSA, glutation samt liponsyra är de ämnen som är bäst kelerande, som binder och för bort kvicksilver. Stöd med antioxidanter samt mineralerna zink och selen bör alltid intas vid kvicksilverkelering. Lyckligtvis binder selen både metylkvicksilver och oorganiskt kvicksilver samt ger ett skydd mot alla toxiska effekter av kvicksilver. Kelatiseringsterapi med EDTA (etylendiamintetraättiksyra) är måttligt effektiv för att öka utsöndringen av kvicksilver ur kroppen men är viktig för att det kelerar bly mycket effektivt som ofta är en synergist till kvicksilver och gör den mer toxisk.

Vid akut kvicksilverförgiftning med dimetylkvicksilver ska kelering användas med stor försiktighet eftersom en ökad metylering tillfälligt kan höja blodvärdena och öka halten kvicksilver i hjärnan, vilket kan leda till koma och slutligen döden. Kvicksilverförgiftning svarar långsamt på behandling. En förbättring av näringsstatushalten är nödvändig. Selen har en skyddande effekt mot kvicksilverförgiftning. Genom kosten kan man öka de svavelbärande aminosyrorna genom att äta bönor, ägg, lök och vitlök.

Kosttillskott med flera av följande: cystein, cystin, metionin, pektin, askorbinsyra, metionin, koriander, klorella, tokoferoler, kalcium, zink och selen rekommenderas. Järn rekommenderas endast efter labbtester som bekräftar järnbrist. Pektin och alginat erbjuder ett visst skydd mot oorganiskt kvicksilver men mycket lite mot metylkvicksilver. Vid Amalgamenheten användes C-vitamin i stora mängder intravenöst (17–20 g) samt B-vitaminkomplex, E-vitamin, natriumselenit samt i fall av konstaterad B12 brist i cerebrospinalvätska, vitamin B12 och folsyra.

Förmågan att metylera och utsöndra kvicksilver och andra tungmetaller är individuellt och varierar mycket, liksom även överkänslighet för metaller. Tandläkare och näringsterapeuter har också med framgång använt antioxidanter tillsammans med speciellt kombinerade näringsdrycker som stödjer leverns cytokrom P 450 avgiftningsfunktion för att ge stöd och avgiftning vid amalgamsanering.

En amalgamsanering bör göras av en tandläkare som är kunnig i hur man skyddar patienten och utför en sanering på rätt sätt och som har kunskap om bättre typ av tandlagningsmaterial. Det ska helst ske ett samarbete mellan en biologisk tandläkare och biologisk läkare, näringsterapeut eller naturläkare. En noggrant genomförd amalgamsanering behövs speciellt för personer som är förgiftade av eller överkänsliga mot kvicksilver. Innan sanering bör man förbättra hälsan med antioxidanter, mineralbalansering och milda avgiftningskurer. Efter saneringen bör man fortsätta med upprepade reningskurser i flera år för att successivt avgifta metaller och återställa sitt hälsotillstånd.

Analysmetoder
Förhöjda hårmineralanalysvärden tyder alltid på besvär med kvicksilver. Bristande och låga kvicksilvervärden i håret visar däremot inte att man inte har problem med kvicksilver eller kvicksilverförgiftning. Kvicksilver blockerar transportfunktioner för mineral som gör att hårmineralanalyser kan vara missvisande. Efter att man börjat med kvicksilveravgiftning förekommer det oftast förhöjda kvicksilvervärden vid analyser som kommer flera månader senare.

Kvicksilvertoxicitet stör transport och utsöndring av koppar. Hårmineralanalysen visar även om du har tillräckligt med mineral för att skydda dig mot kvicksilverexponering. Hårmineralanalysen speglar exponering av metylkvicksilver som skett under ca 12 veckor t.ex. genom fisk/skaldjur. Om det vid hårmineralanalys framkommer att kvicksilvernivåerna är signifikant förhöjda, bör detta därefter konfirmeras med en blodanalys. Kvicksilverinnehållet i blodet speglar endast den senaste tidens exponering under senaste 50–80 dagar medan hårets kvicksilverkoncentration indikerar ett förflutet, där man varit utsatt för en mera långvarig exponering. Kvicksilver i röda blodkroppar reflekterar bättre kroppens halt av kvicksilver än blodserummätningar. Det är mycket svårt att bedöma den totala förekomsten. Endast efter en provokation (urinanalys där man mäter kvicksilver i urin före och efter intag av t.ex. DMPS, DMSA, eller höga doser av C-vitamin och liponsyra) kan en mer rättvis bedömning göras.

Det är mycket vanligt att en kvicksilverförgiftad patient inte har höga mängder av kvicksilver i det första hårprovet. Det kommer fram högre värden oftast senare efter att avgiftningskuren är genomförd. Man kan främst ha en immunologisk reaktion mot kvicksilver istället för en toxikologisk reaktion. Det kan bäst utvärderas med Melisatest. Melisatest kan avslöja immunreaktioner mot kvicksilver och flera andra viktiga metaller. En Jeromemätare kan mäta mängden av kvicksilver ur ångan i munhålan, helst före och efter personen tuggat på ett tuggummi. En voltmätare kan mäta spänningskillnaden mellan olika metaller i munnen för att bekräfta misstankar om oral galvanism. En genetisk analys, en avgiftningsprofil (detoxification profile) visar om du har genetiska mutationer i P 450 enzymsystemet som drabbar din förmåga att avgifta tungmetaller. En leverfunktionsanalys och tarmpermeabilitetstest visar om levern gör ett tillräckligt bra arbete med avgiftning och om du drabbas av tarmpermeabilitets problem.

Jonat, friradikalproducerande kvicksilver kan testas med IHMT-test, se kapitlet om Diagnostik.

Exempel på studier

Förbättrad hälsa vid amalgamsanering
Studien vid amalgamenheten och sedermera Metallbiologiskt Centrum i Uppsala visar att hälsan och livskvaliteten förbättras vid korrekt utförd amalgamsanering.
Lindh U. et al. ”Removal of dental amalgam and other metal alloys supported by antioxidant therapy alleviates symtoms and improves quality of life in patients with amalgam-associated ill health”. Neuro Endocrinol Lett, 2002:23:5-6:459–82.

Amalgamsanering kan reducera, eller eliminera, upp till 80 procent av symptom från kronisk kvicksilverförgiftning
En noggrann amalgamsanering har visat sig kunna reducera eller eliminera ca: 80 procent av de 38 klassiska symtomen av kronisk kvicksilverförgiftning, hos 118 patienter som följdes 1984 –1996 i en dansk studie.
Lichtenberg H. ”Symptoms before and after proper amalgam removal in relation to serum-globulin reaction to metals“.
J Orthomol Med, 1996:11:4:195–203.

För mer information om kvicksilver och sanering, läs på www.tf.nu.

*